Filmer

När man pratar om Super 8 är det Super 8 milimeter som man refererar till. Detta är ett filmformat som kom i mitten av sextiotalet från inga andra än Kodak, och var en förfining av Dubbel 8 och även Standard 8, som var två äldre system.

Vad som var spännande med Super 8-filmen var att den kom i en kassett. Det gjorde att det var lättare att använda sig av kameran, eftersom att man inte behövde lägga upp filmen på spolar, utan bara stoppa in bandet i kameran.

I början av sjuttiotalet kom en version av Super 8 som hade magnetljud, och det var under sjuttiotalet och åttiotalet som Super 8 var som störst. Det förekommer visserligen här och var i avancerade filmkretsar, men det hör inte till vanligheterna längre. Kamerorna skapas överhuvudtaget inte längre.

Lite annat intressant vetande om Super 8 är att en film består av 15 meter film, vilket i praktiken innebär ungefär tre och en halv minuter film. Inte särskilt mycket, kan tyckas idag, men när det begav sig var det goda nyheter. Man filmar vanligtvis med arton bilder/sekund, men man kan också ha 24 bilder/sek.

Det fanns 3 sorter av 8 milimeter-film; Standard 8 som Kodak kom med så tidigt som -32 och som hade tätare perforeringshål. Då spelade man först in på ena sidan och sen på den andra. Super 8 som kom -65 och Singel 8, som Fujifilm bidrog med och som är betydligt tunnare än de andra Super 8-filmerna.